— Mamma, mamma, skriker han.
— Vad är det? Har det hänt något?
— Det är Erik, Ruts bror. Han kom inte till skolan. De säger att det hänt något förfärligt med hans pappa.
— Jaså, men Rut har inte sagt något.
— Han skulle ha skadat sig på jobbet.
— På arbetet, heter det. Vi får väl höra av Rut imorgon hur allvarligt det är.
Veddig tar sin ryggsäck, sätter sig i barnkammaren och läser sina läxorHöstmorgonens sol står lågt på himlen när Clara sätter sig på terrassen för att läsa Dagens Nyheter.
Det skrivs bara om kriget, tänker hon, som flera gånger tidigare de senaste åren. Blicken faller genast på
krigskartan, där ryska trupper drar fram mot de baltiska staterna. Stackars människor, först ryssarna sedan
tyskarna, och nu kommer ryssen tillbaka. Ska de aldrig få bli egna nationer? Då lossar med ens spärren på
hennes halskedja och korset lägger sig på krigskartorna.
Plötsligt står Rut på trappan och ser på henne. Hon bara står där tyst och tittar.
Clara minns vad Veddig sagt dagen innan om hennes pappa.
— Kom och sätt dig, säger Clara och snor kedjan runt fingret tills korset tar emot.
— Jag kan passa barnen idag, säger Rut.
Så ser hon korset som Clara håller i handen och sätter sig ner på stolen.
— Står det något i tidningen?
Clara lägger krucifixet på bordet. Rut verkar så lugn efter faderns olycka. Så liten men ändå stor. Hon
kanske vill prata om sin pappa nu, tänker Clara.
— Hur är det hemma? frågar hon.
Rut tittar på korset.
— Tror du på Gud? frågar hon utan att svara.
Det blir tyst några sekunder. Clara hade inte väntat sig den frågan.
— Han har inte hjälpt oss, säger Rut.
Hon lägger sina händer i Claras framsträckta.
Min Gud är kärleksfull och försonande, säger Clara. Man får tröst genom att be. Men sina problem får man
lösa själv.
Rut sänker blicken och ser på korset igen.
— Vi går in i köket och dricker lite kaffe, föreslår Clara.
— Inte i köket. Det var där det hände, skriker Rut.
— Var det i köket? Då förstår Clara att det inte var en arbetsplatsolycka.
Stolen ramlar omkull när Rut häftigt reser sig.
— Min far var bergssprängare, snyftar hon.
Clara reser sig och omfamnar Rut. Deras kroppar skakar när sorgen får sitt utlopp.
På bordet ligger korset med sitt trasiga lås.
När Clara väcker Veddig har hon fortfarande gårdagens händelse på näthinnorna. Kläderna kommer fort på
den seniga kroppen. Medan han klär på sig knackar det på dörren. Bosse kommer in och sätter sig i köket.
Veddig äter smörgås med mjölk. Clara kan inte vara tyst.
— Vet ni vad som hänt med Eriks pappa?
—Han har omkommit, svarar Bosse självsäkert.
— Men det var väl bara en olycka, säger Veddig.
Men frågan kvarstår. Vad hade hänt med Eriks pappa? Hur svårt skadad var han? Det funderar Clara på då
pojkarna gått till skolan.
Mörkret lägger sig över nejden. I köket kokar Sven kaffe och Clara sitter i rummet och läser en bok av Hans
Ruin. Bakom en serietidning i barnkammaren drömmer sig Veddig bort i Blixt Gordons värld.
Då knackar det på dörren.
— Sven, är du hemma?
Fjärdingsman Malms tordönsstämma fyller hela huset.
Sven öppnar dörren till hallen.
— Josef, kom in så bjuder jag på kaffe
— Stäng alla dörrar, Sven, så att inte Clara och barnen hör vad jag säger.