KAPITEL 64
Solskenet följer med Clara in i farstun. Hon tar av sig stövlarna och lägger strumporna på värmeelementet.
Tystnaden kommer över henne, när småbarnen går i skolan och de tre pojkarna arbetar. För att få liv i huset
skruvar hon på radion. Musiken strömmar ut, som ett vattenfall fyller den snart alla rummen. Clara sjunger
med i visan om gamla Nordsjön. Hon går fram till fönstret. Ett fint regn grumlar rutan.
Hon slutar att sjunga. Barbro har det inte lätt, sedan hennes mamma dog. Clara glömmer aldrig när hon
kom över gråtande sent på nyårsaftonen och bad att få sova över hos dem. Sedan dess har Barbro delat säng
med Carin.
Clara lyssnar inte längre på musiken. Det var för att få sällskap slog hon på radion. Blicken letar sig mot
ängen där pojkarna brukade spela fotboll. På den platsen reser sig nu Medborgarhuset. Några barn leker på
skolgården
Barnkullarna bara växer, så barnen får inte plats i den gamla skolan. Ettor och tvåor har flyttat till
Medborgarhuset och fått nya klassrum, huset innehåller både bio, teaterscen och skola. På utsidan reser sig
brandkårens torn, som en kyrkspira mot skyn. Clara mumlar för sig själv:
— Nu när kommunisterna och sossarna fått sitt hus, så kanske syföreningen kan få en slant till ett
församlingshem.
Tankarna tar slut. Hon går ut i köket, fyller kaffepannan med vatten och maler ner några bönor. Sven
kommer snart hem från en körning.
Clara står vid Shellmacken och fyller i bensin i åkare Gustafssons lastbil. Hon tar tag i pumpen och bensinen
stiger i Shellglaset.
— Är Sven hemma? gastar Josef.
— Om du pumpar fullt, så ska jag svara.
Han tar pumphandtaget och fyller glaset.
— Han har nyss kommit hem, svarar Clara.
— Jag måste ha en bil så fort som möjligt, det är för långt att cykla till Tyresö.
— Följ med upp och drick lite kaffe medan du pratar med Sven.
Fjärdingsman Malm tar några steg och är genast framför henne. I köket sitter Sven och dricker kaffe. Hon tar
fram två koppar och slår i kaffe. Malm sätter sig motvilligt ner Clara förstår att han vill åka så fort som
möjligt.
— Jag måste åka till Tyreså Brevik i ett tjänsteuppdrag.
— Vad ska vi göra där? frågar Sven.
— Vi har fått ett anonymt telefonsamtal att Sager har svart bensin som vi ska beslagta.
Clara vet att Sven känner Sager genom Solvännerna som hyr en ö av honom utanför hans sommarställe.
Hon minns att Josef Malm jagade svartabörsgrisar under kriget och nu är det alltså bensin som ska beslagtas.
— Ska ni inte ha en påtår innan ni åker?
Josef skakar på huvudet och går mot dörren.
Clara lagar middag när hon hör bilen köra in på gårdsplanen. Det slår i bildörrar och Sven uppenbarar sig
strax därefter i köket.
— Hittade ni någon bensin? frågar Clara.
Sven svarar inte. Först efter en stund börjar han berätta.
— Du vet hur det är att åka ut till Brevik när det är vår. Vid kyrkan börjar grusvägen med tjälskott som gjort
stora gropar i vägen. Det gick sakta och Josef ville komma ut snabbt.
Clara ruskar om stekjärnet med köttbullar och Sven fortsätter.
Jag kunde inte köra så fort för då hade fjäderbladen gått sönder. När vi närmade oss Sagers sommarställe
som ligger inbäddad i björkskog sträckte Josef upp handen. Jag saktade ner farten så ingen skulle höra oss och
körde in på gårdsplanen. Rakt fram låg bryggan med en mindre yacht förtöjd och till vänster en stor timrad
stuga. Plötsligt sprang en man från huset mot skogen. Josef drog pistolen, öppnade bildörren och ropade.
”Det är polisen, stanna eller jag skjuter,”