KAPITEL 71
Clara tittar på Veddig som ligger i sängen. Han skrattar medan sömnen omfamnar honom. Men så förändras
ansiktet och skrattet försvinner. Då ruskar hon honom.
— Vakna Veddig,klockan är halv sex och du ska till arbetet.
Han släntrar ner från översängen. Klär sig tyst för att inte väcka bröderna. Öppnar dörren till köket och går
in. Ljuset faller honom i ögonen och genom fönstret ser han att björkarna har fått musöron.
Clara har dukat till frukost och lagt fram matpaket och en halv liter grädde. Veddig ler. Mamma tror att han
ska få mer hull om han dricker grädde. Veddig äter smörgås och dricker mjölk innan han går nedför backen
till busshållplatsen, med matlåda och en serietidning i väskan.
Hon funderar över den tvååriga Mekaniska yrkesskola han slutat. Det enda han kommer ihåg är de tio
filproven i plåt och när läraren ändrar fräsen han riggat. Höger hand är ledstjärnan. Är man vänsterhänt får
man tänka två gånger. Det var inte hans yrkesval, utan Svens och hennes. Sitt dåliga läshuvud vet han om. Så
går tankarna medan Clara dukar av bordet.
När Veddig kommer hem letar han i skafferiet efter något ätbart. Clara hör honom och går ut i köket.
— Vad har du gjort idag? frågar hon.
— Det vanliga. Riggat fräsmaskinen att bearbeta fräs stycken. Skruvar fast detaljen i fräsjiggen och medan
jag läser i serietidningen tuggar fräsen sig genom gjutjärnet.
— Tycker du det är roligt att arbeta på verkstad?
— Sådär, men idag hände något annorlunda. När jag gick på toaletten och bröt en ny pappersrulle stod det
en adress på omslaget, Eva Lind Bogatan 12 Lilla Edet. Så ödet säger att jag ska skriva till henne, säger Veddig
och reser sig upp.