— Nä, nu får vi de fiesta varor färdigförpackade.
Clara tar upp nätkassen och lägger den på disken.
— Jag har plockat bär som ska saftas och syltas, så jag behöver socker.
Handlaren tar ner tvåkilosförpackningar.
— Räcker det med fyra kilo?
— Ja, det blir bra.
— Det blir en krona och femti öre, tack.
Clara tar upp sin börs och betalar kontant, medan handlaren lägger paketen i kassen. Kassaapparaten
klingar och hon får kvittot som ska ge återbäring vid årets slut.
Clara läser tidningen i köket och passar gröten på spisen samtidigt. Kriget är slut men ett nytt har startat som
tidningarna kallar Det kalla kriget. Berlin och Tyskland är delat i Öst och Västtyskland, halva Europa är
kommuniststater. Ofta läser hon om folk som flyr över till västsidan. Slagorden är: Väst är väst och öst är öst
och aldrig mötas de två.
Gröten kokar, så hon släpper tidningen, tar träsleven och rör om. Tur att gröten inte blev vidbränd som igår.
Sven tycker inte om gröt, han vill ha bacon med ägg, men det enda som finns är amerikanskt fläsk, som han
vill ha till bruna bönor.
Luxorn skräller i rummet intill, men tystnar. Det plingar till. Nyheter från TT. Jösses, det måste hon höra.
Hon drar grötgrytan från spisen och medan hon går in i matrummet hör hon reporterns röst.
”Tyskland har hållit sitt första fria val sedan 1932. Till förbundskansler har valts Adenauer och till president
Theodor Heuss”
Sven som alltid pratar om ett förenat Europa, för att slippa krig, tänker Clara och upptäcker att hon har
grötsleven i handen.
Clara slår igen bildörren och vinkar åt Sven. Sedan går hon in till Wahlborg Wallenholm vid Hanviksbacken.
De tjugo damerna kring bordet gratulerar Clara för hennes utnämning till vice brandchef. Hon tar emot
deras uppskattning men vet att det bara är en formalitet. Kyrkoherde Jonsson berättar om svårigheterna med
församlingshemmet och drar liknelsen om den gode herden. Clara förstår att han menar ingenjör Gynge som
äger tomtförvaltningen. Wahlborg sitter i stiftelsens styrelse, faller in och förklarar den ekonomiska sidan. De
har en tomt, det är bara pengar som fattas, eftersom kommunen sagt nej till samarbete med kyrkorådet.
— Då får vi fortsätta att sy och samla in pengar, säger Clara spontant.
Alla tittar på henne. De förstår att de aldrig kan få in pengar så att det räcker till ett församlingshem.
— Vi ber en bön för det blivande bygget. Sen får Clara läsa högt ur Bombi Bitt av Fritiof Nilsson Piraten,
som nyligen fick De nios pris tillsammans med Johannes Edfelt, säger kyrkoherde Jonsson.
Damerna kring bordet slutar att sy och böjer sina huvuden.