— Är det krubban? frågar Veddig.
— Ja, och det är Jesus i krubban, svarar Clara.
— Titta här, mamma! säger Carl.
Han håller fram sin kaka. Bilden är ett vintrigt landskap med en tomte som drar en kälke med julklappar
mot en upplyst stuga.
— Så fint du målar, säger Clara.
Hon väljer ut sju kakor som hon skriver barnens namn på och bilden avspeglar deras intresse. De sista ska
hon posta till familjen Silver i Karlskrona.
På bordet ligger julkrubban av papper som viks ut så att man ser Jesusbarnet. Veddig tar mossan, stenarna
och djuren och börjar bygga upp julkrubban i alkoven. Carl och Leonard bär in granen som stått i
pannrummet för att torka.
Granen pyntas med glasistappar som gnistrar i solljuset och röda äpplen som Clara gnidit med svålen från
skinkan. Lite glitter och svenska flaggor ligger som ett pärlband över grenarna. Nya sterarinljus i hållare. I
toppen av trädet en julstjärna.
En dekal sitter uppsatt med påklistrade bokstäver av glansigt papper. Där står Ära vare Gud i höjden och
frid på jorden till människor ett gott behag. Borden går i takhöjd runt tre väggar och tavlorna är smyckade
med lummer.
Det skymmer innan barnen och Clara blir färdiga. De sitter runt bordet och tittar på förvandlingen.
— Är det jul nu? frågar Carin.
— Nej, imorgon är det julafton, svarar Clara.
— Kommer tomten då? undrar Tomas.
— Ja, säger Clara och ler.
På julaftonen är körjournalen fullbokad. Sven har en ledig timme klockan ett för att äta och likaså mellan sex
och sju, då han delar ut julklappar till familjen.
Vid tiotiden klär barnen sig i sina finaste kläder. Pojkarna har långbyxor, rena skjortor och putsade skor. Till
Carin har Clara sytt en klänning av ett småblommigt tyg som blivit liggande.
Klockan ett är alla utom Sven i matrummet. När han äntligen kommer läser Clara bordsbön och måltiden
kan börja. Nu inträder julen.
Radion spelar julsånger och så ska det dansas runt granen. Clara och barnen flyttar undan bordet till
barnkammaren, drar fram granen och sjunger med i danslekarna. Hon håller Tomas i ena handen och Carin i
den andra. Runt granen går ringleken. Efter ett tag är det inte roligt längre. Radion fortsätter spela julmusik,
medan barnen sitter i soffan och klämmer på julpaketen.
Veddig vet vad som ska hända nu. Mamma brukar tända ljuset vid krubban och läsa ur bibeln om
Jesusbarnet. Sedan ska de sjunga julpsalmer. Efter det blir det utdelning av julklapparna. Men först ska pappa
bli klar med körningarna.
Äntligen kommer tomten. Barnen får var sitt paket. Veddig en tennsoldat, Leonard en bok och Carl
frimärken. Carin får en trasdocka som hon genast kramar om. Alla tackar tomten som går ut i vinterkylan.
— Nu kan vi dela ut resten av julklapparna, säger Sven som kommer in i rummet.
Han sätter sig i länstolen vid bordets kortsida. Fem par ögon tittar på klädkorgen med alla paket, plus tre
postpaket. Leonard vet att i paketen från farmor och Silvers är det bara kläder, gamla som nya. Det är i
klädkorgen som leksakerna finns. Clara läser julbreven.
På bordet ligger nu alla öppnade julklappar, mjuka som hårda. Gemensamma klappar till hela familjen är
kortspelen Svenska städer och Våra fåglar. Under bordet leker Tomas med julpapper.
Det är dags för barnen att lägga sig och Clara läser aftonbön tillsammans med dem.
— Mamma, sjung sången om barnet i skogen, vädjar Veddig.
Clara börjar sjunga I en djup oändlig skog. Snart sover barnen och julnatten sänker sig över huset.