Carleb, Sven, Clara och pojkarna sitter på Stadshotellet och äter begravningsmiddag. Det är tyst kring bordet,
alla tänker på sitt. Clara är glad åt barnens arv, Sven att han måste betala lånet på bilmotorn, Leonard på sina
fortsatta studier. Hon äter den goda maten samtidigt som hon lägger märke till att lokalen är gammal och
sliten.
Carleb torkar sig om munnen och lägger servetten på bordet.
Nu när alla är mätta efter den goda maten har vi en sak kvar att göra. Det som fattas i bouppteckningen är
de kontanta medel som finns i Alberts kreditkassobank. Vi ska gå ner till banken och räkna hans kontanta
tillgångar. Ni är mina vittnen att allt blir enligt lagen.
På en oansenlig gata snett emot hotellet ligger banken. Carleb tar upp en nyckel och öppnar dörren. Det första
man ser är skrivbordet. Bakom det ett kassaskåp. Carleb tänder skrivbordslampan. Rummet verkar mindre
när ljuskäglan sprider ljus över bordet.
— Ja, det är lika bra vi börjar räkna pengarna som finns i skåpet, säger han.
Han öppnar det, tar fram den ena sedelbunten efter den andra. Sist lägger han två påsar med mynt på
bordet.
Ingen säger något. Det enda man hör är när fem stolar dras över golvet. En sen solstråle lyser genom
fönstret och över tio händer som räknar pengar.
Clara ser bara händerna som lampan lyser på, allt annat är svart. Hon tänker att allt är inte vad man tror det
är och inget blir vad man tror det ska bli.
Det är fortfarande varmt i luften när Sven svänger in på gårdsplanen. Fyra svartklädda karlar och hon själv
som kliver ut i solskenet. Det är som om de tagit med sig begravningen hem, tänker Clara när hon öppnar
dörren och hälsas välkomna med dukat kaffebord av Barbro och barnen.
Vid kaffebordet som Barbro dukat börjar Clara berätta om resan och begravningen i Österstad och pojkarna
fyller i när hennes minne sviktar.
Sven tar fram pipa och tobak, stoppar den noggrant och tänder pipan, drar några bloss och lutar sig bakåt i
stolen.
— Så nu har vi pengar till barnens utbildning? säger Clara.
— Ja, till utbildning och giftermål, säger Sven.
Clara reser sig, hämtar kaffepannan och slår i en påtår till alla. Hon ser att barnen inte förstår att de blivit
rika.