KAPITEL 134
Clara sitter i sängen och läser familjesidorna och tänker på sin åttioårsdag. Det fanns inte många av hennes
bekanta kvar som kom och uppvaktade henne.
Men barnen kom. Leonard som tog studenten som privatist på äldre dar. Tomas som är känd tandtekniker
och Veddig som ingen trodde på men ändå tog sin ingenjörsexamen. Carin skilde sig och studerade sedan till
förskollärare. Alla utom Carl hade läst vidare. Hon glömmer aldrig när Leonard räckte över ett kuvert med en
resa till Nordirland och Billy. Hon skulle själv få bestämma resdagen.
Hon lägger tidningen åt sidan och går upp ur sängen och ser sig själv i den ovala spegeln med vit ram. Hon
beskådar en äldre dam med grått hår och slätt ansiktet med små fräknar. Så tar hon ett steg bakåt, ett till och
ser hur linnet faller över en gammal kvinnas kropp.
Denna kropp ska bära mig över till Irland, mumlar hon.
Billy hade föreslagit att hon skulle komma över i maj när magnolia, azaleor och rhododendron blommar.
Clara har packat sin nya resväska med hjul, som hon fått av Leonard.
Hon ska göra sin första flygresa och väntar nu på Tomas som ska köra henne till Arlanda. I handväskan har
hon pass och flygbiljett till Belfast.
När bilen kommer låser hon dörren och går sakta nedför cementtrappan. Tomas skyndar mot henne och tar
resväskan
Clara och rättar till sin bruna basker. Nu börjar äventyret, tänker hon.