Dagar som gar tider som kommer - Vifell, Pontus

Så när Clara passerar Carin hör hon henne mumla:
— Jag vill ha likaglas som Joel och Greta.
Clara får syn på Rut som kommer med en bricka full med glas. Hon ser också vinskvättarna som finns kvar
och hur Carin följer brickan med blicken. Men glömmer det för allt som ska göras.
Ingen märker när Carin går ut i köket där skvättar ur drycken som bara de äldre får dricka finns kvar i
kristallglasen.
Vid bröllopsbordet läser Sven upp telegram som kommit. En gäst berättar en rolig historia och alla skrattar.
Rut och Clara har dukat av för kaffe och tårta med starka och söta drycker. Sven tar fram kameran igen och
fotograferar.
Det blir Rut som upptäcker att Carin försvunnit. Hennes stol är tom, men hon har inte krupit under bordet,
som hon brukar.
De letar i alla rum och ropar hennes namn. Inget svar. Oron sprider sig. Bröllopsgästerna söker bakom
kuddar, under sängar, ute i trädgården.
Plötsligt vet Carl var Carin finns. Han öppnar dörren till den stora klädkammaren vid köket. Där ligger hon
på en madrass och sover. Clara förstår att hon druckit ur skvättarna i vinglasen. Hon lyfter upp den sovande
flickan och bär henne till sovrummet, där hon klär av henne och släcker ljuset.
Festen kan fortsätta.