KAPITEL 101
Sven kommer in med dagens brev.
— Du har fått brev från Aina, sen är det bara räkningar.
Clara tar sitt brev. På baksidan står Ainas adress. Hon bryter brevet och plockar fram en inbjudan till Ainas
50 årsdag. Hon vill att Clara kommer klockan fem då uppvaktningen minskat.
Clara glädjer sig över att få träffa sin gamla vän. Inbjudan får henne nästan att gråta. Det ska bli roligt att
prata om vänner, barnens framtid och deras hem i Skåne.
— Sven, jag är bjuden på Ainas 50 årsdag.
Han lägger DN i knäet och skjuter upp glasögonen i pannan.
— Vad roligt. När är det?
— Den tjugoåttonde september.
— Har du något fint att ta på dig?
— Den grå dräkten får duga.
Sven nickar, skjuter ner glasögonen och fortsätter att läsa.
Clara är besviken över hans ointresse och läser än en gång de vackert snidade orden på inbjudan. Hon
funderar över vilka hon får träffa på bjudningen, men låter händerna med brevet vila på bordet. Blicken letar
sig ut genom fönstret. Solen spelar i Svallings björkar, bredvid har syrenerna blommat ut. Några ungdomar
sitter vid uteserveringen.
Ögonen söker sig vidare mot grannens hus. Hon undrar om Barbro är hemma. Hon var över igår och
berättade om sin pojkvän i Norge. Han bodde på en gård utanför Oslo. De satt i köket vid kaffebordet, och
Sven passade på att visa henne sin nya kamera. Barbro lovade att stå modell en sista gång.
Under året ska hennes bror sälja huset. Han har en lägenhet i Stockholm och Barbro tänker flytta till Norge.
Så nu är det väl definitivt slut med nakenfotograferingen, tänker Clara och tittar på katten som sover i soffan.
När sommaren är som vackrast kör Billy in på gårdsplanen med sin Austin. Pojkarna Larsson sitter vid vallen
och har aldrig förr sett ett utländskt bilnummer. De springer upp till Clara och undrar från vilket land bilen
kommer. Hon är på väg ut för att hälsa Billy välkommen. Från Nordirland kommer den, säger hon. De gör en
anmärkning i sina anteckningsböcker.
Clara tycker Billy är stilig. Han närmar sig de fyrtio har grå ögon, brunt hår och nära till skrattet, är klädd i
shorts och knästrumpor. Det blir alltid fest när han kommer. Alla vill pröva sin engelska.
De går in i köket, och snart kommer Leonard. Siv tittar in på väg hem. Efter en stund är köket fullt av folk.
Alla försöker pratar engelska men Billy förstår inte. Det är bara Clara som gör sig förstådd. Sven har kommit
hem och försöker följa med i samtalet. Han sätter på tevatten åt Billy och kaffe till de andra.
Klockan blir två på natten, några halvdruckna kaffekoppar och en tekopp står på bordet. Alla är trötta när
Billy går ner till sitt tält.
Efter tre veckor kommer ett stilla sommarregn. Billy har rest vidare och tagit det vackra vädret med sig. Han
skulle till några vänner i Göteborg innan han åkte hem. Alla känner en saknad efter honom. En tröst är att han
kommer tillbaka nästa sommar.
Hösten breder ut ett gult täcke av löv över trädgården. Clara krattar, lägger löven över blomsterrabatterna
och pratar för sig själv under tiden om att blommorna inte ska frysa på vintern. Då hon känner sig klar med
höststädningen lägger hon in redskapen i boden.
Vid trappan in vänder hon sig om och tittar på sin lilla björk som nu blivit stor. På markbiten en meter från
tomtgränsen till byvägen, som Sven pratat om att köpa i alla år frodas ogräset. Han bara pratar och pratar, när
det är handling som gäller. Clara känner ett vemod, ett vemod över att ljuset försvinner.
Hon suckar och går in.